|
PSYKOSOC@LT FORUM D:3086-1990 A:93-10-18 Uppslagsord: Lagrum: Not 554. Besvär av Sociala distriktsnämnden
Vällingby-Hässelby (nr 15) ang. bistånd enligt 6 §
socialtjänstlagen. - Sociala distriktsnämnden avslog den 19
september 1989 en ansökan av Märta A. om bistånd i form av en
personlig assistent under tid då hon vistades på dagcenter. -
Länsrätten i Stockholms län (1989-12-11, ordf. Lilliecreutz):
Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till
bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin
livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på
annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras
en skälig levnadsnivå. - Länsrätten finner det styrkt av
utredningen i målet att Märta A. har behov av en personlig
assistent. Målet aktualiserar frågan om behovet skall
tillgodoses av landstinget eller av socialtjänsten genom
bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen. - Kommunen har enligt 3
§ socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de som
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.
Genom Regeringsrättens avgörande RÅ 84 2:63 är det klarlagt
att oklarhet beträffande ansvarsfördelning eller lämplig
vårdform inte får leda till att den enskilde går miste om
erforderlig behandling. Om förutsättningarna för bistånd
enligt 6 § socialtjänstlagen är uppfyllda är socialnämnden
således skyldig att utge bistånd. Enligt Regeringsrättens dom
den 26 juni 1989 nr 4485-1987 har personlig assistent till
psykiskt utvecklingsstört barn under den tid barnet går i
särskolan inte ansetts utgöra en sådan särskild omsorg som
avses i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl. - Det är ostridigt i målet att Märta A. har behov av
personlig assistans för sin livsföring såväl under vistelse
på dagcenter som under annan tid. Frågan i målet är om
bistånd i form av personlig assistent åt Märta A. under den
tid då hon vistas på dagcentret med stöd av 6 §
socialtjänstlagen (1980:620) eller om behovet av sådant
bistånd kan tillgodoses på något annat sätt. - Tillgång till
personlig assistent med uppgift att tillgodose den
utvecklingsstördes tillsyns- och omvårdnadsbehov är i och för
sig inte att anse som sådan särskild omsorg som avses i 4 §
första stycket lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgslagen) (jfr RÅ 1989
ref. 49 och 1990 ref. 117). Av stadgandets andra stycke framgår
emellertid att i de angivna särskilda omsorgerna, däribland
"daglig verksamhet i dagcenter eller annan sysselsättning
för dem över skolåldern, som saknar förvärvsarbete och inte
utbildar sig", ingår även "omvårdnad". Frågan
är om sådan omvårdnad inkluderar även en så långtgående
åtgärd som att vid behov tillhandahålla en särskild person
med uppgift att stödja och hjälpa en viss vårdbehövande. -
Enligt lagförarbetena (prop. 1984/85:176 s. 34 och 62)
innefattar omvårdnad enligt 4 § andra stycket omsorgslagen
skyldighet att stödja och hjälpa de psykiskt utvecklingsstörda
med dagliga behov, som de kan ha svårigheter att själva klara.
Som exempel på sådana behov nämns hjälp att sköta hygien,
att äta, att klä sig, att nå och förflytta sig liksom hjälp
med diverse inköp. Det kan, sägs det vidare, i vissa fall vara
"lämpligt att sammanföra dessa olika uppgifter till en
personlig vårdare". - I sitt i målet avgivna yttrande
understryker Socialstyrelsen, att omsorgstagare, som har
beviljats placering på dagcenter som särskild omsorg, har rätt
till den omvårdnad de behöver för att kunna tillgodogöra sig
vistelsen där. Styrelsen erinrar om bestämmelserna i 5 och 16
§§ omsorgslagen om att de särskilda omsorgerna skall anpassas
till individuella behov och att erforderlig personal skall finnas
för att meddela god omsorg. Hur man organiserar stödet och hur
det betecknas kan enligt Socialstyrelsen variera; det kan vara
fråga om "personlig assistent, personlig vårdare,
personligt stöd eller helt enkelt personalinsatser efter
behov". - Regeringsrätten finner mot bakgrund av vad som
redovisats ovan att det ankommer på omsorgshuvudmannen att svara
för att Märta A. får det stöd och den hjälp som hon behöver
under sin vistelse på Kungsholmens dagcenter och att hennes
behov av personlig assistent under vistelsen på dagcentret
därför kan tillgodoses inom ramen för den omvårdnad som
enligt 4 § andra stycket omsorgslagen ingår i den särskilda
omsorg varom i målet är fråga. Då behovet således kan
tillgodoses på annat sätt än genom bistånd enligt 6 §
socialtjänstlagen har Märta A. inte rätt till sådant
bistånd. Distriktsnämndens överklagande skall därför
bifallas.
|