|
PSYKOSOC@LT FORUM

Detta är den text som har
publicerats i Regeringsrättens Årsbok.
Det innebär dock inte att denna text är att betrakta som
officiell.
Den officiella versionen är den som finns RÅ.
Vi har bytt ut namnen i texten på de personer som varit
föremål för den juridiska processen,
D:3139-1990 A:93-10-18
Ledamöter och föredragande: Be, Bk, Wl, We, R - Nrg
Uppslagsord:
Omsorgslagen - fråga om särskilda omsorger i form av bl.a.
korttidsvistelse utanför det egna hemmet och personlig assistent
under vistelse på dagcenter; Socialtjänst - skulle yrkande om
utökad anhöriganställning prövas enligt 6 §
socialtjänstlagen? Lagrum:
Ej angivet
Not 555. Besvär av Sture G. ang. särskilda omsorger enligt
lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) samt bistånd enligt 6 §
socialtjänstlagen. - Social- och omsorgsförvaltningen i
Kopparbergs läns landsting (1988-07-29) beslöt att bevilja
Sture G., född 1964, särskilda omsorger genom dels daglig
verksamhet i form av plats på dagcenter i Borlänge med
öppettider 07.45-16.00 måndag-fredag, dels korttidsvistelse i
stödfamilj, i korttidshem på Gästhemmet i Borlänge och i
planerad omsorg för 3-4 personer. Samtidigt avslog
förvaltningen yrkanden om personlig vårdare och
anhöriganställning.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för
regeringsrättsdomar.
I besvär yrkade Sture G. att den dagliga verksamheten
skulle pågå till kl. 18.00 måndag-fredag, att han skulle få
en personlig vårdare och att anhöriganställning skulle
beviljas. - Socialnämnden i Borlänge kommun (1988-11-23)
beslöt att bevilja Sture G. bistånd enligt 6 §
socialtjänstlagen i form av personlig omvårdnad genom
objektanställning av hans mor Birgitta N. under 20 timmar per
vecka. Vidare beslöt nämnden att inte bevilja bistånd i form
av personlig vårdare. I besvär yrkade Sture G. att
anhöriganställning skulle omfatta 35 timmar per vecka samt att
han skulle få en personlig vårdare. - Länsrätten i
Kopparbergs län (1989- 05-24, ordf. Andersson) förordnade att
Social- och omsorgsförvaltningen skulle tillgodose Sture G:s
behov av särskild omsorg i form av daglig sysselsättning fram
till kl. 18.00 måndag-fredag. I övrigt lämnades besvären
över förvaltningens beslut utan bifall. Med anledning av
besvären över socialnämndens beslut avslog länsrätten
yrkandet om utökad anhöriganställning samt förordnade att
nämnden skulle bistå Sture G. med personlig vårdare när han
på grund av sjukdom vistades i hemmet eller när andra
periodiska komplikationer tillstötte och hans föräldar på
grund av arbete eller annat var förhindrade att ge honom den
omvårdnad som han vanligtvis fick av dem. - I kammarrätten
yrkade Kopparbergs läns landsting att länsrättens beslut om
daglig syssselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag skulle
upphävas. Landstinget riktade vidare ett antal frågor till
kammarrätten rörande principerna för tolkningen av
omsorgslagen m.m. - Sture G. bestred bifall till landstingets
talan och yrkade för egen del att han i samband med den dagliga
verksamheten skulle få särskild omsorg i form av personlig
vårdare genom landstingets försorg. Han yrkade vidare att
socialnämnden skulle åläggas att utöka tiden för Birgitta
N:s objektanställning till 35 timmar per vecka. - Kammarrätten
i Sundsvall (1990-07-02, Lindeberg, Helin, Johansson):
Landstingets besvär. Landstinget åberopar som grund för sitt
yrkande bl.a. följande. I förarbeten och kommentarer till
omsorgslagen talas ofta om att tillskapa möjlighet till en
normal arbetssituation för utvecklingsstörda.
För utvecklingsstörda som inte kan räkna med arbete inom
övrig arbetsmarknad skall daglig verksamhet eller annan
sysselsättning ges.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för
regeringsrättsdomar.
Arbete omfattar i regel 8 timmar per arbetsdag eller maximalt 40
timmar per vecka. Tiden därutöver är fritid för
utvecklingsstörda som för andra. Möjligheterna för Jonas att
sköta ett arbete får anses ytterst små. Dagcenter erbjuder
verksamhet och sysselsättning 8,25 timmar per dag, 5 dagar i
veckan. Jonas erbjuds således daglig verksamhet under 41,25
timmar per vecka. Tiden efter kl 16.00 borde handla om fritid och
om behov av tillsyn föreligger handlar det om tillsyn enligt
socialtjänstlagen. Föräldrarna har valt att låta Jonas vistas
hos stödfamilj redan från kl 14.00 dagligen på grund av att de
anser att sonen inte klarar av att delta i dagcenters verksamhet
hela dagen. Tiden efter det Jonas lämnat dagcenter kan inte ses
som sysselsättning enligt omsorgslagen utan är en ren
tillsynsfråga. - Sture G. anför som grund för bestridandet
bl.a. följande. Sture G. är autistisk, gravt utvecklingsstörd
och epileptiker. Omsorgslagen innehåller inga begränsningar av
rätten till dagcenterverksamhet eller annan sysselsättning för
personer som i likhet med Sture G. saknar förutsättningar att
utföra förvärvsarbete. - Verksamheter, som förekommer i
dagcenter, måste vara meningsfulla och ge möjligheter till
träning av färdigheter, erfarenheter av miljöer för arbete
och fritid, kunskaper om samhället och den egna personen.
Dagcenterverksamhet för gravt utvecklingsstörda och
flerhandikappade har sålunda en mycket vidare uppgift än att
tillhandahålla sysselsättning under vad som kan betraktas som
normal arbetstid. Det säger sig självt att
dagcenterverksamhetens värde också ligger däri att den ger den
utvecklingsstörde ett miljöombyte samtidigt som de anhöriga
får avlastning i sitt vårdarbete och möjlighet att
förvärvsarbeta. Omsorgslagens 4 § 3. ger uttryckligen
anhöriga till utvecklingsstörda särskolebarn över 12 år
rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet i syfte
främst att avlösa anhöriga i vård och tillsyn. Det är
närmast självklart att vuxna utvecklingsstördas föräldrar,
som inte har omvårdnadsskyldighet enligt föräldrabalken, skall
ha samma rätt till avlösning i tillsyn som föräldrar till
särskolebarn och samma möjlighet till förvärvsarbete. För en
person med Jonas svåra handikapp är det alltför påfrestande
att vistas i grupp vid dagcenter under en hel dag. Individuella
lösningar måste tillgripas. Länsrätten har bedömt att i
Jonas fall är det rimligt att landstinget svarar för daglig
sysselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag. Landstinget
bestrider inte behovet av denna stödinsats men gör gällande
att kommunen skall svara för insatsen. En gravt
utvecklingsstörd och flerhandikappad person som Jonas kan inte
förvärvsarbeta men har ändå en självklar rätt till daglig
verksamhet enligt 4 § 2. omsorgslagen. I 5 § uttalas att de
särskilda omsorgerna skall anpassas till mottagarens
individuella behov. Länsrätten har gjort en riktig bedömning
när den slagit fast att det för Jonas del skall röra sig om
tiden fram till kl. 18.00. - Kammarrätten gör följande
bedömning. - Enligt 4 § första stycket 2. i förening med 7 §
lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl. åligger det varje landstingskommun att
svara för att särskild omsorg i form av daglig verksamhet i
dagcenter eller annan sysselsättning tillhandahålls för dem
över skolåldern som saknar förvärvsarbete eller inte utbildar
sig. Av förarbetena till lagstiftningen (prop. 1984/85:176 s.
61) framgår att här främst avses verksamhet vid dagcenter och
att dagcenter som omsorgsform skall ge psykiskt
utvecklingsstörda möjlighet att utveckla sina resurser och
delta i samhället. Det yttersta målet skall vara att alla skall
få en meningsfull sysselsättning genom förvärvsarbete. -
Landstinget bedriver dagcenterverksamhet mellan kl. 07.45 och
16.00 alla vardagar, dvs. med omfattning motsvarande normal
arbetstid. I målet har inte ifrågasatts att landstinget
bedriver verksamhet av den art som avses i nämnda lagrum. Enligt
kammarrättens mening åligger det inte landstinget att bedriva
verksamheten under större del av dagen än vad som är fallet.
På grund härav skall landstinget vinna bifall till sina
besvär. - De frågor angående tolkningen av omsorgslagen m.m.
som inte innefattas av landstingets besvärsyrkande är ej av
beskaffenhet att kunna prövas av kammarrätten i nu förevarande
mål. Talan i denna del skall därför inte föranleda någon
kammarrättens vidare åtgärd. - Sture G:s besvär. Sture G.
åberopar som grund för sin talan bl.a. följande. Länsrätten
har funnit att det varken av omsorgslagen eller dess förarbeten
framgår att den enskilde har rätt till personlig vårdare som
en särskild omsorg. Länsrätten har dävid beaktat förarbetena
till 4 § 1. omsorgslagen, som behandlar rådgivning och annat
personligt stöd. Enligt förarbetena skall det röra sig om
expertinsatser. För en person med Sture G:s grava handikapp är
uppgiften som personlig vårdare av kvalificerad natur.
Arbetsuppgifterna bör väl kunna rymmas i de insatser som skall
tillhandahållas enligt lagrummet i fråga. Även om så inte
skulle anses vara fallet inryms den personliga vårdarens
arbetsuppgifter i det omvårdnadsansvar som enligt 4 § andra
stycket omsorgslagen åvilar landstinget i förhållande till den
som vistas på dagcenter eller motsvarande. Skyldighet
föreligger för både landstinget och kommunen att
tillhandahålla personlig vårdare. Kommunens ansvar gäller de
insatser som görs i hemmet och landstingets de insatser som
görs i den dagliga verksamheten utanför hemmet. Det måste
anses åligga landstinget att i enlighet med 8 § 3. omsorgslagen
samordna verksamheten. Insats av personlig vårdare är i Jonas
fall nödvändig för att han skall kunna tillgodogöra sig den
dagliga verksamhet som han är berättigad till.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för
regeringsrättsdomar.
Enligt länsrätten är Jonas berättigad att av kommunen få
personlig vårdare vid sjukdom m.m. Det är emellertid praktiskt
omöjligt att på detta sätt begränsa den personliga vårdarens
uppgifter. Det måste råda sådan flexibilitet att den
personliga vårdaren vid behov kan tjänstgöra båda i hemmet
och i den dagliga verksamheten. Birgitta N. är av kommunen
objektanställd för vård av Sture G. 20 timmar per vecka. Mot
bakgrund av den redogörelse för familjesituationen som Birgitta
N. lämnade vid länsrätten är det uppenbart att denna tid
måste utökas. Det måste beaktas att Jonas är en vuxen person
för vilken skyldighet för föräldrarna att sörja för hans
vård inte finns. Makarna N. är dock beredda att bistå Jonas i
förhållande till tid och krafter. Den begärda tiden, 35 timmar
per vecka, framstår som en blygsam begäran. Det är fråga om
en biståndsinsats i form av social hemhjälp. Behovet av ökad
arbetstid i objektanställningen borde ha prövats av
länsrätten. - Landstinget anför bl.a. följande. Personalen
på dagcentret, också den personal som är Jonas personliga
vårdare, har tillgång till handledning via arbetsterapeut på
dagcentret samt via psykolog och kurator vid distriktteamet.
Handledningen utgör expertstöd för Jonas. Jonas har tillgång
till personal som har ansvar för att han ges en god daglig
omvårdnad under sin tid på dagcentret i enlighet med
omsorgslagens 4 § andra stycket. Av praktiska skäl är det inte
möjligt att enbart en person sköter den uppgiften. Det måste
finnas avbytare för semester, sjukdom etc. i Jonas fall rör det
sig om tre personer som byter av varandra olika dagar - byte
mellan person sker som regel inte under dagen. Landstinget anser
att Jonas har god daglig omvårdnad i samband med daglig
verksamhet. Kravet på en personlig vårdare som går in i hemmet
före och efter den dagliga verksamheten har hittills inte kunnat
lösas men landstinget är berett att ta upp en överläggning
med socialnämnden för att söka nå en lösning. -
Kammarrätten gör samma bedömning som länsrätten när det
gäller personlig vårdare i samband med den dagliga verksamheten
i landstingets dagcenter. - Socialnämndens beslut att
objektanställa Sture G:s moder Birgitta N. med 20 timmar per
vecka kan inte anses vara ett beslut enligt 6 §
socialtjänstlagen. Kammarrätten finner därför i likhet med
länsrätten att yrkandet inte kan prövas enligt detta lagrum. -
Kammarrätten avvisar landstingets hemställan - utöver vad som
ingår i besvärsyrkandet - om tolkning av omsorgslagen i vissa
angivna hänseenden. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom
vad gäller förordnandet om särskild omsorg i form av daglig
sysselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag och
fastställer vad landstinget beslutat härom. - Kammarrätten
lämnar Sture G:s besvär utan bifall. - I Regeringsrätten
yrkade Sture G. att omsorgshuvudmannen (landstinget) skulle svara
för dels hans dagliga sysselsättning fram till kl. 18.00
måndag-fredag, dels personlig vårdare för honom i samband med
den dagliga verksamheten. Vidare vidhöll han yrkandet att tiden
för hans mors, Birgitta N:s, objektanställning skulle utökas
från beviljade 20 timmar till 35 timmar per vecka. -
Socialstyrelsen avgav yttrande. - Regeringsrätten (1993-10-18,
Björne, Brink, Wadell, Werner, Ragnemalm): Skälen för Regeringsrättens
avgörande.
Korttidsvistelse/daglig sysselsättning. Sture G. tillhör
omsorgslagens personkrets. Han har yrkat att få särskild omsorg
enligt den lagen i form av utökad korttidsvistelse utanför det
egna hemmet och annan daglig sysselsättning under främst vissa
eftermiddagstimmar måndag till fredag. -
I målet är fråga om och i vilken utsträckning Sture G:s behov
av tillsyn och daglig sysselsättning skall tillgodoses enligt
omsorgslagen eller enligt socialtjänstlagen. - Av handlingarna
framgår att Sture G. såsom särskild omsorg har plats på
dagcenter i Borlänge vars öppettider är 7.45-16.00
måndag-fredag. Då Sture G. inte orkar att varje dag delta i
dagcentrets verksamhet till kl. 16.00, vistas han i stödfamilj
kl. 14.00-18.00 måndag till torsdag. Vistelsen kl. 14.00-16.00
har därvid ansetts som en kostnadsfri insats enligt omsorgslagen
medan vistelsen kl. 16.00-18.00 har ansetts utgöra en
biståndsinsats enligt 6 § socialtjänstlagen, för vilken
kommunen uttagit en viss avgift. Varannan fredag kl. 13.00-18.00
och varannan fredag kl. 16.00-18.00 tas Sture G. om hand av
kommunens hemtjänstorganisation med stöd av 6 §
socialtjänstlagen. För denna insats tar kommunen ut en viss
avgift. - I 4 § första stycket 2. omsorgslagen anges som en
särskild omsorg daglig verksamhet i dagcenter eller annan
sysselsättning för dem över skolåldern som saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig. I punkten 3 samma lagrum
anges bl.a. den särskilda omsorgen korttidsvistelse utanför det
egna hemmet i syfte främst att avlösa anhöriga i vård och
tillsyn. Enligt 4 § andra stycket omsorgslagen ingår även
omvårdnad i de särskilda omsorgerna. Vidare skall enligt 5 §
tredje stycket samma lag de särskilda omsorgerna anpassas till
mottagarens individuella behov. - Enligt förarbetena till
omsorgslagen (prop. 1984/85:176 s. 62) ligger i omvårdnaden en
skyldighet för omsorgshuvudmannen att hjälpa de psykiskt
utvecklingsstörda med dagliga personliga behov som de kan ha
svårigheter att klara själva. Som exempel på sådana behov
anger departementschefen hjälp att sköta hygien, att äta, att
klä sig, att nå och förflytta sig liksom hjälp med diverse
inköp samt tillhandahållande av sjuk- och hälsovård.
Departementschefen anger särskilt att bestämmelsen också avser
att garantera psykiskt utvecklingsstörda som får särskild
omsorg i form av daglig verksamhet den omvårdnad de behöver i
samband härmed. - I sitt i målet avgivna yttrande anför
Socialstyrelsen i denna del: "Sture G. har rätt till daglig
verksamhet anpassad efter hans behov.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för
regeringsrättsdomar.
Att dagcentret inte kan ha öppet längre än till kl. 16.00
behöver inte vara avgörande för möjligheten att bereda Sture
G. daglig sysselsättning fram till kl. 18.00. En lösning kan
vara att förlägga verksamheten utanför dagcentret. Enligt
Socialstyrelsens allmänna råd 1992:1 "Daglig verksamhet
och arbete" måste anpassning efter individuella behov kunna
göras beträffande tiden såväl uppåt som nedåt utgående
från normen 8-timmarsdag. Sture G. torde också vara berättigad
till korttidsvistelse utanför hemmet under den aktuella tiden,
om han ansöker om det." - Utredningen visar att Sture Gyman
är i behov av daglig sysselsättning och tillsyn fram till kl.
18.00 måndag-fredag. Vidare framgår att Sture G:s föräldrar
är i behov av avlösningshjälp under de timmar han vistas
utanför hemmet före kl. 18.00. - Det åligger således
omsorgsnämnden att ge Sture G. hjälp och stöd enligt
omsorgslagen i den omfattning och med den kvalitet som behövs
för att han skall klara korttidsvistelse, vistelse på dagcenter
och övrig daglig sysselsättning. - Regeringsrätten finner att
Sture G. med hänsyn till angivna förhållanden är berättigad
till de kostnadsfria omsorgerna korttidsvistelse utanför det
egna hemmet och annan daglig sysselsättning i den omfattning han
begärt. - Personlig vårdare. Sture G:s behov av en personlig
vårdare för sin livsföring ifrågasätts inte av
omsorgsnämnden. Målet gäller om detta behov, bl.a. under den
tid Sture G. vistas vid dagcenter i Borlänge, skall tillgodoses
enligt omsorgslagen eller socialtjänstlagen. - Tillgång till
personlig assistent med uppgift att tillgodose den
utvecklingsstördes tillsyns- och omvårdnadsbehov är i och för
sig inte att anse som sådan särskild omsorg som avses i 4 §
första stycket omsorgslagen (jfr RÅ 1989 ref. 49 och 1990 ref.
117). Av stadgandets andra stycke framgår emellertid att i de
angivna särskilda omsorgerna, däribland "daglig verksamhet
i dagcenter eller annan sysselsättning för dem över
skolåldern, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar
sig", ingår även "omvårdnad". Frågan är om
sådan omvårdnad inkluderar även en så långtgående åtgärd
som att vid behov tillhandahålla en särskild person med uppgift
att stödja och hjälpa en viss vårdbehövande.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för
regeringsrättsdomar.
- Enligt lagförarbetena (prop. 1984/85:176 s. 34 och 62)
innefattar omvårdnad enligt 4 § andra stycket omsorgslagen, som
tidigare nämnts, skyldighet att stödja och hjälpa de psykiskt
utvecklingsstörda med dagliga behov. Det kan, sägs det vidare,
i vissa fall vara "lämpligt att sammanföra dessa olika
uppgifter till en personlig vårdare". - I sitt yttrande i
målet understryker Socialstyrelsen, att omsorgstagare, som har
beviljats placering på dagcenter som särskild omsorg, har rätt
till den omvårdnad de behöver för att kunna tillgodogöra sig
vistelsen där. Styrelsen erinrar om bestämmelserna i 5 och 16
§§ omsorgslagen om att de särskilda omsorgerna skall anpassas
till individuella behov och att erforderlig personal skall finnas
för att meddela god omsorg. Hur man organiserar stödet och hur
det betecknas kan enligt Socialstyrelsen variera; det kan vara
fråga om "personlig assistent, personlig vårdare,
personligt stöd eller helt enkelt personalinsatser efter
behov". - Regeringsrätten finner mot angiven bakgrund att
det enligt omsorgslagen åligger omsorgshuvudmannen att ge Sture
G. all den omvårdnad som erfordras för att han skall klara av
att vistas vid dagcentret, vid korttidsvistelse och i övrigt
under hans dagliga sysselsättning. Det ankommer emellertid på
omsorgshuvudmannen att bestämma utformningen av omsorgen i denna
del. - Anhöriganställning. Frågan i denna del är till vilket
slag av beslut en tidsmässig utökning av en
anhöriganställning skall hänföras och om beslutet kan
överklagas genom förvaltningsbesvär. - Socialnämnden
beviljade den 23 november 1988 Sture G. personlig omvårdnad
genom objektanställning av modern Birgitta N. 20 timmar per
vecka som en biståndsinsats enligt 6 § socialtjänstlagen.
Sture G:s yrkande om utökad anhöriganställning från 20 timmar
per vecka till 35 timmar per vecka har avvisats av
underinstanserna med motiveringen att socialnämndens beslut inte
är att hänföra till ett beslut enligt 6 § socialtjänstlagen.
- Socialstyrelsen har i sitt yttrande framhållit att frågan om
anhöriganställningens omfattning skall uppfattas som en
ansökan om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen och därmed
prövas som förvaltningsbesvär. - Målet avser i här aktuell
del inte anhöriganställningen som sådan av Birgitta N. Fråga
är här i stället om omfattningen av en redan tidigare såsom
bistånd beviljad objektanställning. Sture G:s överklagande i
denna del får anses innebära yrkande om ytterligare ekonomiskt
bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till anhöriganställning
av Birgitta N. Rätten har därvid att ta ställning till vilket
antal timmar som tillgodoser Sture G:s behov och tillförsäkrar
honom en skälig levnadsnivå (jfr RÅ83 2:82 I och II samt RÅ84
2:29 I och II). - Eftersom underinstanserna inte prövat Sture
G:s yrkande om utökad anhöriganställning i sak, skall
besvären i denna del återförvisas till länsrätten för ny
behandling. - Regeringsrättens avgörande.
Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom vad gäller
korttidsvistelse utanför det egna hemmet och annan daglig
sysselsättning och förordnar att Sture G. skall beredas stöd
och hjälp i angiven form såsom särskilda omsorger enligt omsorgslagen. - Regeringsrätten fastställer kammarrättens
domslut såvitt gäller tillhandahållande av personlig vårdare.
- Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens
domar såvitt avser yrkandet om utökad anhöriganställning och
återförvisar målet i denna del till Länsrätten i Kopparbergs
län för prövning i sak. (fd III 1993-09-22, Noring)
|