PSYKOSOC@LT FORUM

Detta är den text som har publicerats i Regeringsrättens Årsbok.
Det innebär dock inte att denna text är att betrakta som officiell.
Den officiella versionen är den som finns RÅ.

Vi har bytt ut namnen i texten på de personer som varit föremål för den juridiska processen,

D:3139-1990 A:93-10-18
Ledamöter och föredragande: Be, Bk, Wl, We, R - Nrg

Uppslagsord:
Omsorgslagen - fråga om särskilda omsorger i form av bl.a. korttidsvistelse utanför det egna hemmet och personlig assistent under vistelse på dagcenter; Socialtjänst - skulle yrkande om utökad anhöriganställning prövas enligt 6 § socialtjänstlagen? Lagrum:
Ej angivet

Not 555. Besvär av Sture G. ang. särskilda omsorger enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) samt bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen. - Social- och omsorgsförvaltningen i Kopparbergs läns landsting (1988-07-29) beslöt att bevilja Sture G., född 1964, särskilda omsorger genom dels daglig verksamhet i form av plats på dagcenter i Borlänge med öppettider 07.45-16.00 måndag-fredag, dels korttidsvistelse i stödfamilj, i korttidshem på Gästhemmet i Borlänge och i planerad omsorg för 3-4 personer. Samtidigt avslog förvaltningen yrkanden om personlig vårdare och anhöriganställning.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för regeringsrättsdomar.
I besvär yrkade Sture G. att den dagliga verksamheten skulle pågå till kl. 18.00 måndag-fredag, att han skulle få en personlig vårdare och att anhöriganställning skulle beviljas. - Socialnämnden i Borlänge kommun (1988-11-23) beslöt att bevilja Sture G. bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen i form av personlig omvårdnad genom objektanställning av hans mor Birgitta N. under 20 timmar per vecka. Vidare beslöt nämnden att inte bevilja bistånd i form av personlig vårdare. I besvär yrkade Sture G. att anhöriganställning skulle omfatta 35 timmar per vecka samt att han skulle få en personlig vårdare. - Länsrätten i Kopparbergs län (1989- 05-24, ordf. Andersson) förordnade att Social- och omsorgsförvaltningen skulle tillgodose Sture G:s behov av särskild omsorg i form av daglig sysselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag. I övrigt lämnades besvären över förvaltningens beslut utan bifall. Med anledning av besvären över socialnämndens beslut avslog länsrätten yrkandet om utökad anhöriganställning samt förordnade att nämnden skulle bistå Sture G. med personlig vårdare när han på grund av sjukdom vistades i hemmet eller när andra periodiska komplikationer tillstötte och hans föräldar på grund av arbete eller annat var förhindrade att ge honom den omvårdnad som han vanligtvis fick av dem. - I kammarrätten yrkade Kopparbergs läns landsting att länsrättens beslut om daglig syssselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag skulle upphävas. Landstinget riktade vidare ett antal frågor till kammarrätten rörande principerna för tolkningen av omsorgslagen m.m. - Sture G. bestred bifall till landstingets talan och yrkade för egen del att han i samband med den dagliga verksamheten skulle få särskild omsorg i form av personlig vårdare genom landstingets försorg. Han yrkade vidare att socialnämnden skulle åläggas att utöka tiden för Birgitta N:s objektanställning till 35 timmar per vecka. - Kammarrätten i Sundsvall (1990-07-02, Lindeberg, Helin, Johansson): Landstingets besvär. Landstinget åberopar som grund för sitt yrkande bl.a. följande. I förarbeten och kommentarer till omsorgslagen talas ofta om att tillskapa möjlighet till en normal arbetssituation för utvecklingsstörda.
För utvecklingsstörda som inte kan räkna med arbete inom övrig arbetsmarknad skall daglig verksamhet eller annan sysselsättning ges.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för regeringsrättsdomar.
Arbete omfattar i regel 8 timmar per arbetsdag eller maximalt 40 timmar per vecka. Tiden därutöver är fritid för utvecklingsstörda som för andra. Möjligheterna för Jonas att sköta ett arbete får anses ytterst små. Dagcenter erbjuder verksamhet och sysselsättning 8,25 timmar per dag, 5 dagar i veckan. Jonas erbjuds således daglig verksamhet under 41,25 timmar per vecka. Tiden efter kl 16.00 borde handla om fritid och om behov av tillsyn föreligger handlar det om tillsyn enligt socialtjänstlagen. Föräldrarna har valt att låta Jonas vistas hos stödfamilj redan från kl 14.00 dagligen på grund av att de anser att sonen inte klarar av att delta i dagcenters verksamhet hela dagen. Tiden efter det Jonas lämnat dagcenter kan inte ses som sysselsättning enligt omsorgslagen utan är en ren tillsynsfråga. - Sture G. anför som grund för bestridandet bl.a. följande. Sture G. är autistisk, gravt utvecklingsstörd och epileptiker. Omsorgslagen innehåller inga begränsningar av rätten till dagcenterverksamhet eller annan sysselsättning för personer som i likhet med Sture G. saknar förutsättningar att utföra förvärvsarbete. - Verksamheter, som förekommer i dagcenter, måste vara meningsfulla och ge möjligheter till träning av färdigheter, erfarenheter av miljöer för arbete och fritid, kunskaper om samhället och den egna personen.
Dagcenterverksamhet för gravt utvecklingsstörda och flerhandikappade har sålunda en mycket vidare uppgift än att tillhandahålla sysselsättning under vad som kan betraktas som normal arbetstid. Det säger sig självt att dagcenterverksamhetens värde också ligger däri att den ger den utvecklingsstörde ett miljöombyte samtidigt som de anhöriga får avlastning i sitt vårdarbete och möjlighet att förvärvsarbeta. Omsorgslagens 4 § 3. ger uttryckligen anhöriga till utvecklingsstörda särskolebarn över 12 år rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet i syfte främst att avlösa anhöriga i vård och tillsyn. Det är närmast självklart att vuxna utvecklingsstördas föräldrar, som inte har omvårdnadsskyldighet enligt föräldrabalken, skall ha samma rätt till avlösning i tillsyn som föräldrar till särskolebarn och samma möjlighet till förvärvsarbete. För en person med Jonas svåra handikapp är det alltför påfrestande att vistas i grupp vid dagcenter under en hel dag. Individuella lösningar måste tillgripas. Länsrätten har bedömt att i Jonas fall är det rimligt att landstinget svarar för daglig sysselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag. Landstinget bestrider inte behovet av denna stödinsats men gör gällande att kommunen skall svara för insatsen. En gravt utvecklingsstörd och flerhandikappad person som Jonas kan inte förvärvsarbeta men har ändå en självklar rätt till daglig verksamhet enligt 4 § 2. omsorgslagen. I 5 § uttalas att de särskilda omsorgerna skall anpassas till mottagarens individuella behov. Länsrätten har gjort en riktig bedömning när den slagit fast att det för Jonas del skall röra sig om tiden fram till kl. 18.00. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Enligt 4 § första stycket 2. i förening med 7 § lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. åligger det varje landstingskommun att svara för att särskild omsorg i form av daglig verksamhet i dagcenter eller annan sysselsättning tillhandahålls för dem över skolåldern som saknar förvärvsarbete eller inte utbildar sig. Av förarbetena till lagstiftningen (prop. 1984/85:176 s. 61) framgår att här främst avses verksamhet vid dagcenter och att dagcenter som omsorgsform skall ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att utveckla sina resurser och delta i samhället. Det yttersta målet skall vara att alla skall få en meningsfull sysselsättning genom förvärvsarbete. - Landstinget bedriver dagcenterverksamhet mellan kl. 07.45 och 16.00 alla vardagar, dvs. med omfattning motsvarande normal arbetstid. I målet har inte ifrågasatts att landstinget bedriver verksamhet av den art som avses i nämnda lagrum. Enligt kammarrättens mening åligger det inte landstinget att bedriva verksamheten under större del av dagen än vad som är fallet. På grund härav skall landstinget vinna bifall till sina besvär. - De frågor angående tolkningen av omsorgslagen m.m. som inte innefattas av landstingets besvärsyrkande är ej av beskaffenhet att kunna prövas av kammarrätten i nu förevarande mål. Talan i denna del skall därför inte föranleda någon kammarrättens vidare åtgärd. - Sture G:s besvär. Sture G. åberopar som grund för sin talan bl.a. följande. Länsrätten har funnit att det varken av omsorgslagen eller dess förarbeten framgår att den enskilde har rätt till personlig vårdare som en särskild omsorg. Länsrätten har dävid beaktat förarbetena till 4 § 1. omsorgslagen, som behandlar rådgivning och annat personligt stöd. Enligt förarbetena skall det röra sig om expertinsatser. För en person med Sture G:s grava handikapp är uppgiften som personlig vårdare av kvalificerad natur. Arbetsuppgifterna bör väl kunna rymmas i de insatser som skall tillhandahållas enligt lagrummet i fråga. Även om så inte skulle anses vara fallet inryms den personliga vårdarens arbetsuppgifter i det omvårdnadsansvar som enligt 4 § andra stycket omsorgslagen åvilar landstinget i förhållande till den som vistas på dagcenter eller motsvarande. Skyldighet föreligger för både landstinget och kommunen att tillhandahålla personlig vårdare. Kommunens ansvar gäller de insatser som görs i hemmet och landstingets de insatser som görs i den dagliga verksamheten utanför hemmet. Det måste anses åligga landstinget att i enlighet med 8 § 3. omsorgslagen samordna verksamheten. Insats av personlig vårdare är i Jonas fall nödvändig för att han skall kunna tillgodogöra sig den dagliga verksamhet som han är berättigad till.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för regeringsrättsdomar.
Enligt länsrätten är Jonas berättigad att av kommunen få personlig vårdare vid sjukdom m.m. Det är emellertid praktiskt omöjligt att på detta sätt begränsa den personliga vårdarens uppgifter. Det måste råda sådan flexibilitet att den personliga vårdaren vid behov kan tjänstgöra båda i hemmet och i den dagliga verksamheten. Birgitta N. är av kommunen objektanställd för vård av Sture G. 20 timmar per vecka. Mot bakgrund av den redogörelse för familjesituationen som Birgitta N. lämnade vid länsrätten är det uppenbart att denna tid måste utökas. Det måste beaktas att Jonas är en vuxen person för vilken skyldighet för föräldrarna att sörja för hans vård inte finns. Makarna N. är dock beredda att bistå Jonas i förhållande till tid och krafter. Den begärda tiden, 35 timmar per vecka, framstår som en blygsam begäran. Det är fråga om en biståndsinsats i form av social hemhjälp. Behovet av ökad arbetstid i objektanställningen borde ha prövats av länsrätten. - Landstinget anför bl.a. följande. Personalen på dagcentret, också den personal som är Jonas personliga vårdare, har tillgång till handledning via arbetsterapeut på dagcentret samt via psykolog och kurator vid distriktteamet. Handledningen utgör expertstöd för Jonas. Jonas har tillgång till personal som har ansvar för att han ges en god daglig omvårdnad under sin tid på dagcentret i enlighet med omsorgslagens 4 § andra stycket. Av praktiska skäl är det inte möjligt att enbart en person sköter den uppgiften. Det måste finnas avbytare för semester, sjukdom etc. i Jonas fall rör det sig om tre personer som byter av varandra olika dagar - byte mellan person sker som regel inte under dagen. Landstinget anser att Jonas har god daglig omvårdnad i samband med daglig verksamhet. Kravet på en personlig vårdare som går in i hemmet före och efter den dagliga verksamheten har hittills inte kunnat lösas men landstinget är berett att ta upp en överläggning med socialnämnden för att söka nå en lösning. - Kammarrätten gör samma bedömning som länsrätten när det gäller personlig vårdare i samband med den dagliga verksamheten i landstingets dagcenter. - Socialnämndens beslut att objektanställa Sture G:s moder Birgitta N. med 20 timmar per vecka kan inte anses vara ett beslut enligt 6 § socialtjänstlagen. Kammarrätten finner därför i likhet med länsrätten att yrkandet inte kan prövas enligt detta lagrum. - Kammarrätten avvisar landstingets hemställan - utöver vad som ingår i besvärsyrkandet - om tolkning av omsorgslagen i vissa angivna hänseenden. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom vad gäller förordnandet om särskild omsorg i form av daglig sysselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag och fastställer vad landstinget beslutat härom. - Kammarrätten lämnar Sture G:s besvär utan bifall. - I Regeringsrätten yrkade Sture G. att omsorgshuvudmannen (landstinget) skulle svara för dels hans dagliga sysselsättning fram till kl. 18.00 måndag-fredag, dels personlig vårdare för honom i samband med den dagliga verksamheten. Vidare vidhöll han yrkandet att tiden för hans mors, Birgitta N:s, objektanställning skulle utökas från beviljade 20 timmar till 35 timmar per vecka. - Socialstyrelsen avgav yttrande. - Regeringsrätten (1993-10-18, Björne, Brink, Wadell, Werner, Ragnemalm): Skälen för Regeringsrättens avgörande.
Korttidsvistelse/daglig sysselsättning. Sture G. tillhör omsorgslagens personkrets. Han har yrkat att få särskild omsorg enligt den lagen i form av utökad korttidsvistelse utanför det egna hemmet och annan daglig sysselsättning under främst vissa eftermiddagstimmar måndag till fredag. -
I målet är fråga om och i vilken utsträckning Sture G:s behov av tillsyn och daglig sysselsättning skall tillgodoses enligt omsorgslagen eller enligt socialtjänstlagen. - Av handlingarna framgår att Sture G. såsom särskild omsorg har plats på dagcenter i Borlänge vars öppettider är 7.45-16.00 måndag-fredag. Då Sture G. inte orkar att varje dag delta i dagcentrets verksamhet till kl. 16.00, vistas han i stödfamilj kl. 14.00-18.00 måndag till torsdag. Vistelsen kl. 14.00-16.00 har därvid ansetts som en kostnadsfri insats enligt omsorgslagen medan vistelsen kl. 16.00-18.00 har ansetts utgöra en biståndsinsats enligt 6 § socialtjänstlagen, för vilken kommunen uttagit en viss avgift. Varannan fredag kl. 13.00-18.00 och varannan fredag kl. 16.00-18.00 tas Sture G. om hand av kommunens hemtjänstorganisation med stöd av 6 § socialtjänstlagen. För denna insats tar kommunen ut en viss avgift. - I 4 § första stycket 2. omsorgslagen anges som en särskild omsorg daglig verksamhet i dagcenter eller annan sysselsättning för dem över skolåldern som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. I punkten 3 samma lagrum anges bl.a. den särskilda omsorgen korttidsvistelse utanför det egna hemmet i syfte främst att avlösa anhöriga i vård och tillsyn. Enligt 4 § andra stycket omsorgslagen ingår även omvårdnad i de särskilda omsorgerna. Vidare skall enligt 5 § tredje stycket samma lag de särskilda omsorgerna anpassas till mottagarens individuella behov. - Enligt förarbetena till omsorgslagen (prop. 1984/85:176 s. 62) ligger i omvårdnaden en skyldighet för omsorgshuvudmannen att hjälpa de psykiskt utvecklingsstörda med dagliga personliga behov som de kan ha svårigheter att klara själva. Som exempel på sådana behov anger departementschefen hjälp att sköta hygien, att äta, att klä sig, att nå och förflytta sig liksom hjälp med diverse inköp samt tillhandahållande av sjuk- och hälsovård. Departementschefen anger särskilt att bestämmelsen också avser att garantera psykiskt utvecklingsstörda som får särskild omsorg i form av daglig verksamhet den omvårdnad de behöver i samband härmed. - I sitt i målet avgivna yttrande anför Socialstyrelsen i denna del: "Sture G. har rätt till daglig verksamhet anpassad efter hans behov.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för regeringsrättsdomar.
Att dagcentret inte kan ha öppet längre än till kl. 16.00 behöver inte vara avgörande för möjligheten att bereda Sture G. daglig sysselsättning fram till kl. 18.00. En lösning kan vara att förlägga verksamheten utanför dagcentret. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1992:1 "Daglig verksamhet och arbete" måste anpassning efter individuella behov kunna göras beträffande tiden såväl uppåt som nedåt utgående från normen 8-timmarsdag. Sture G. torde också vara berättigad till korttidsvistelse utanför hemmet under den aktuella tiden, om han ansöker om det." - Utredningen visar att Sture Gyman är i behov av daglig sysselsättning och tillsyn fram till kl. 18.00 måndag-fredag. Vidare framgår att Sture G:s föräldrar är i behov av avlösningshjälp under de timmar han vistas utanför hemmet före kl. 18.00. - Det åligger således omsorgsnämnden att ge Sture G. hjälp och stöd enligt omsorgslagen i den omfattning och med den kvalitet som behövs för att han skall klara korttidsvistelse, vistelse på dagcenter och övrig daglig sysselsättning. - Regeringsrätten finner att Sture G. med hänsyn till angivna förhållanden är berättigad till de kostnadsfria omsorgerna korttidsvistelse utanför det egna hemmet och annan daglig sysselsättning i den omfattning han begärt. - Personlig vårdare. Sture G:s behov av en personlig vårdare för sin livsföring ifrågasätts inte av omsorgsnämnden. Målet gäller om detta behov, bl.a. under den tid Sture G. vistas vid dagcenter i Borlänge, skall tillgodoses enligt omsorgslagen eller socialtjänstlagen. - Tillgång till personlig assistent med uppgift att tillgodose den utvecklingsstördes tillsyns- och omvårdnadsbehov är i och för sig inte att anse som sådan särskild omsorg som avses i 4 § första stycket omsorgslagen (jfr RÅ 1989 ref. 49 och 1990 ref. 117). Av stadgandets andra stycke framgår emellertid att i de angivna särskilda omsorgerna, däribland "daglig verksamhet i dagcenter eller annan sysselsättning för dem över skolåldern, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig", ingår även "omvårdnad". Frågan är om sådan omvårdnad inkluderar även en så långtgående åtgärd som att vid behov tillhandahålla en särskild person med uppgift att stödja och hjälpa en viss vårdbehövande.
Tillbaka till sidans topp. Tillbaka till index för regeringsrättsdomar.
- Enligt lagförarbetena (prop. 1984/85:176 s. 34 och 62) innefattar omvårdnad enligt 4 § andra stycket omsorgslagen, som tidigare nämnts, skyldighet att stödja och hjälpa de psykiskt utvecklingsstörda med dagliga behov. Det kan, sägs det vidare, i vissa fall vara "lämpligt att sammanföra dessa olika uppgifter till en personlig vårdare". - I sitt yttrande i målet understryker Socialstyrelsen, att omsorgstagare, som har beviljats placering på dagcenter som särskild omsorg, har rätt till den omvårdnad de behöver för att kunna tillgodogöra sig vistelsen där. Styrelsen erinrar om bestämmelserna i 5 och 16 §§ omsorgslagen om att de särskilda omsorgerna skall anpassas till individuella behov och att erforderlig personal skall finnas för att meddela god omsorg. Hur man organiserar stödet och hur det betecknas kan enligt Socialstyrelsen variera; det kan vara fråga om "personlig assistent, personlig vårdare, personligt stöd eller helt enkelt personalinsatser efter behov". - Regeringsrätten finner mot angiven bakgrund att det enligt omsorgslagen åligger omsorgshuvudmannen att ge Sture G. all den omvårdnad som erfordras för att han skall klara av att vistas vid dagcentret, vid korttidsvistelse och i övrigt under hans dagliga sysselsättning. Det ankommer emellertid på omsorgshuvudmannen att bestämma utformningen av omsorgen i denna del. - Anhöriganställning. Frågan i denna del är till vilket slag av beslut en tidsmässig utökning av en anhöriganställning skall hänföras och om beslutet kan överklagas genom förvaltningsbesvär. - Socialnämnden beviljade den 23 november 1988 Sture G. personlig omvårdnad genom objektanställning av modern Birgitta N. 20 timmar per vecka som en biståndsinsats enligt 6 § socialtjänstlagen. Sture G:s yrkande om utökad anhöriganställning från 20 timmar per vecka till 35 timmar per vecka har avvisats av underinstanserna med motiveringen att socialnämndens beslut inte är att hänföra till ett beslut enligt 6 § socialtjänstlagen. - Socialstyrelsen har i sitt yttrande framhållit att frågan om anhöriganställningens omfattning skall uppfattas som en ansökan om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen och därmed prövas som förvaltningsbesvär. - Målet avser i här aktuell del inte anhöriganställningen som sådan av Birgitta N. Fråga är här i stället om omfattningen av en redan tidigare såsom bistånd beviljad objektanställning. Sture G:s överklagande i denna del får anses innebära yrkande om ytterligare ekonomiskt bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till anhöriganställning av Birgitta N. Rätten har därvid att ta ställning till vilket antal timmar som tillgodoser Sture G:s behov och tillförsäkrar honom en skälig levnadsnivå (jfr RÅ83 2:82 I och II samt RÅ84 2:29 I och II). - Eftersom underinstanserna inte prövat Sture G:s yrkande om utökad anhöriganställning i sak, skall besvären i denna del återförvisas till länsrätten för ny behandling. - Regeringsrättens avgörande.
Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom vad gäller korttidsvistelse utanför det egna hemmet och annan daglig sysselsättning och förordnar att Sture G. skall beredas stöd och hjälp i angiven form såsom särskilda omsorger enligt omsorgslagen. - Regeringsrätten fastställer kammarrättens domslut såvitt gäller tillhandahållande av personlig vårdare. - Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar såvitt avser yrkandet om utökad anhöriganställning och återförvisar målet i denna del till Länsrätten i Kopparbergs län för prövning i sak. (fd III 1993-09-22, Noring)