KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG

Meddelad i Göteborg 1999-09-20

Försörjningsstöd enligt 6 b § socialtjänstlagen (SoL) till arbetsresor

Socialnämnden överklagar länsrättens dom och yrkar att kammarrätten fastställer nämndens beslut. Till stöd för sin talan anför socialnämnden följande. Enligt länsrättens dom omfattar bruttonormen i Halmstads kommun inte kostnader för arbetsresor eller resor till och från skola. Länsrätten anser att enligt kommunens riktlinjer skall bistånd till sådana kostnader beviljas i form av ett tillägg om 400 kr per månad. Vidare bedömer länsrätten att J P inte har beviljats bistånd till kostnaderna för resor eftersom hon inte erhållit sådant tillägg. - Enligt riktlinjerna föreskrivs att ett sådant tillägg skall utgå endast till personer över 25 år och som är i sysselsättning. Socialnämndens syfte har hela tiden varit att behov av arbetsresor skall tillgodoses inom ramen för ungdomsnormen som är 500 kr högre än riksnormen.

J P har beretts tillfälle att yttra sig i målet men har inte hörts av.

SKÄL FÖR BESLUT

Kammarrätten har i målet inhämtat yttrande från Socialstyrelsen som i utlåtande den 22 april 1999 anfört bl.a. följande. Oavsett ålder har en enskild rätt till försörjningsstöd för skäliga kostnader till de utgiftsposter som nämns i 6 b § SoL. Socialstyrelsens uppfattning om vad som bör betraktas som "skäligt" framgår av Allmänna råd, SOSFS 1998:11. Avgörande för vilket ekonomiskt bistånd som skall utbetalas är varje sökandes behov - inte personens ålder. Om de aktuella personerna genom kommunens s.k. bruttonorm, inte får medel så att de "skäliga kostnaderna" täcks är beloppet för lågt. Möjligen kan också ifrågasättas om kommunens norm är i överensstämmelse med likställighetsprincipen (kommunallagen 2 kap 2 §).

Till biståndberättigade unga under 25 år utger Halmstads kommun försörjningsstöd utöver riksnormen med ett schabloniserat belopp om 500 kr. Detta belopp är, såvitt framgår, avsett att täcka ungdomarnas kostnader för hushållsel, hemförsäkring, läkarvård och medicin, glasögon, tandvård, barnomsorg samt även för arbetsresor, fackföreningsavgift och arbetslöshetskassa. En del av beloppet är dessutom avsett att utgöra sparande. Avsikten med denna schabloniserade s.k. ungdomsnorm synes vara att förenkla hanteringen av det försörjningsstöd som inte omfattas av riksnormen.

Den omständigheten att kommunen utöver riksnormen utger en ungdomsnorm om 500 kr medför emellertid inte att kravet på att socialnämnden skall göra en individuell prövning av varje enskild persons behov bortfaller. I 6 b § socialtjänstlagen anges för vilka kostnader den enskilde har rätt att erhålla försörjningsstöd. Om den enskilde således kan visa att han eller hon haft kostnader, som medför rätt till bistånd enligt nämnda bestämmelse, föreligger rätt att erhålla försörjningsstöd med skäligt belopp för dessa kostnader i den mån de inte täcks av ungdomsnormen.

J P har i förevarande mål obestritt uppgett att hon har behov av och därmed kostnad för ett busskort för aktuell period. Frågan är då om hon har haft andra kostnader för vilka hon har rätt till försörjningsstöd enligt 6 b § socialtjänstlagen och i så fall om dessa kostnader tillsammans överstiger redan erhållet bistånd. Kammarrätten kan inte av den utredning som föreligger i målet utläsa vilka bidragsberättigade kostnader J P har haft för perioden. Det får anses ankomma på socialnämnden att göra denna utredning. Målet skall därför visas åter till nämnden för ny prövning.

BESLUT

Kammarrätten upphäver länsrättens dom och visar målet åter till Socialnämnden i Halmstads kommun för ny prövning i enlighet med det ovan anförda.

2000 02 24
KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden Ulricehamns kommun.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Vänersborg dom den 24 september 1999 i mål nr (bilaga A)

SAKEN Bistånd enligt 6 § och 6 f § socialtjänstlagen (SoL) i form av städning

Vård- och omsorgsnämnden yrkar att kammarrätten skall, med ändring av länsrättens dom, fastställa nämndens beslut den 12 maj 1999. Som grund för sin talan anför nämnden bl.a. följande. P G beviljades den 25 mars 1998 bistånd i form av städning en gång var tredje vecka. Beslutet var inte försett med något förbehåll om omprövning. Länsrätten har gjort bedömningen att ett gynnande förvaltningsbeslut inte kan ändras. I förarbetena till förvaltningslagen (prop. 1985/86 s. 39) uttalade departementschefen att gynnande beslut i regel inte kan återkallas och nämnde som exempel att en myndighet som meddelat ett tillstånd eller beviljat ett statsbidrag i regel inte får rätta beslutet till den enskildes nackdel. Länsrätten har inte närmare tagit ställning till räckvidden av dessa principer i fråga om bistånd enligt 6 § SoL. Det förefaller orimligt att alla beslut som inte försetts med förbehåll om omprövning skall gälla för all framtid även om behovet kan tillgodoses på annat sätt. I förevarande fall kan P Gs behov av insats i form av städning tillgodoses genom anlitande av privat tjänsteföretag.

Kammarrätten har den 9 november 1999 meddelat prövningstillstånd i målet.

P G hemställer att kammarrätten fastställer länsrättens dom och anför bl.a. följande. Att från kommunens sida överlåta till kommersiella intressen att tillgodose hans behov av hjälp med städning är grovt etiskt stötande, särskilt som han med sitt funktionshinder, grav synskada, omöjligt kan avgöra det faktiska städbehovet. Han blir helt utlämnad åt ett städbolags godtycke avseende arbetets omfattning och därmed kostnad. Detta kan omöjligt vara förenligt med socialtjänstlagens intentioner. Han har rätt att få hjälp att uppleva den kvalitativt skäliga levnadsnivå som socialtjänstlagen beskriver i 6 §. Han finner det dessutom näst intill genant att konstatera att detta indragna stöd av kommunen kan betraktas som ett seriöst besparingsobjekt för att komma till rätta med ett underskott på mer än 10 miljoner kr. Det måste rimligtvis till mera kostnadskrävande objekt för att nå detta respektabla sparmål. Nettobesparingen i detta fall kan inte stå i rimlig proportion till det besvär det åsamkar honom. Det kan inte vara i socialtjänstlagens anda att en, trots hög ålder, mentalt frisk person skall behöva förnedras på ett så gement kränkande sätt som här sker.

DOMSKÄL

Någon generell regel om när och under vilka förutsättningar en myndighet kan ompröva sitt tidigare beslut finns inte. Vissa allmänna principer har dock skapats i praxis. Enligt praxis kan gynnande beslut normalt inte återkallas. Denna regel tar främst sikte på beslut om meddelade tillstånd, status- och auktorisationsbeslut, beslut om tjänstetillsättning inom offentlig sektor samt bifallsbeslut till ansökningar om ekonomiskt bistånd. I detta fall innebär det gynnande beslutet från den 25 mars 1998 att P G skulle få hjälp av hemtjänsten med tillsyn varje morgon 5 dagar i veckan och med städning en gång var tredje vecka. Hemtjänstavgift har uttagits enligt fastställd taxa.

Socialtjänstens insatser av servicekaraktär skall utgå från den enskildes behov och livssituation. I målet är ostridigt att P G har ett hjälpbehov när det gäller städning av den egna bostaden. Den omständigheten att han sedan mars 1998 haft hjälp med detta genom hemtjänsten, kan emellertid inte innebära att han även i framtiden har rätt till just den insatsen, även om hans förhållanden är oförändrade. Socialnämnden har nämligen en relativt stor frihet att över tiden närmare utforma sina insatser av servicekaraktär. Nämnden måste därför vara oförhindrad att göra en individuell prövning av den tidigare beslutade insatsen och då även beakta om behovet kan tillgodoses på annat sätt.

Utredningen i målet visar inte annat än att P Gs behov av hjälp med städning en gång var tredje vecka kan tillgodoses genom anlitande av privat firma. Det har inte gjorts gällande att P G skulle sakna ekonomiska resurser för att bestrida den kostnadsökning som uppkommer. Nämnden har därför haft fog för sitt beslut, varför överklagandet skall bifallas.

DOMSLUT

Kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer vård- och omsorgsnämndens beslut från den 12 maj 1999.