PSYKOSOCI@LT FORUM

Denna text är att betrakta som officiell. Den officiella versionen är den som finns RÅ.
Vi har bytt ut namnen i texten på de personer som varit föremål för den juridiska processen,

Sammanfattning:  Socialnämnden i Halmstads kommun avslog AA:s ansökan om bistånd till
uppehälle, elräkning, fackföreningsavgift, läkarvård, barnvagn och hyra
för oktober 1997. Nämnden motiverade sitt beslut med att enligt
socialnämndens riktlinjer skall sökanden söka de studiesociala förmåner
som möjliggör egen försörjning. Vid kontroll med CSN fick
socialsekreteraren uppgifter om att AA, som studerar, kan söka
studielån. Socialnämnden ansåg därför att behoven kan tillgodoses med
studiesociala förmåner.

Länsrätten upphävde socialnämndens beslut och förklarade att AA var
berättigad till ekonomiskt bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen.

Socialnämnden i Halmstads kommun yrkar att kammarrätten, med ändring av
länsrättens dom, avslår AA:s ansökan om bistånd och anför följande.
Enligt socialtjänstlagen skall bistånd utgå om behoven inte kan
tillgodoses på annat sätt. Huvudregeln för studerande är att de skall
kunna försörja sig genom de studieformer som finns inom
studiemedelssystemet eller vuxenstudiestödet. I aktuellt ärende finns
möjlighet att söka studielån. Att studierna inom kunskapslyftet kan öka
AA:s möjligheter att bli självförsörjande är oomtvistligt. Sådant
förhållande föreligger förmodligen för det stora flertalet studerande
antingen det är studier inom kunskapslyftet eller något annat. Frågan är
dock hur försörjningen skall ordnas. Statsmakterna har genom skapande av
det särskilda utbildningsbidraget delvis tagit ansvar för försörjningen.
Men eftersom de inte till fullo gjort detta och möjligheten att söka
studielån finns anser nämnden att det finns en möjlighet för AA och
andra inom kunskapslyftet att försörja sig genom det som i
socialtjänstlagen anges som "annat sätt". Nämnden ifrågasätter inte att
utbildningsinsatsen är den lämpliga åtgärden i det aktuella fallet, men
anser alltså att försörjningen kan tillgodoses på annat sätt. Det har
inte framkommit att kunskapslyftet är den enda möjligheten för AA att
återkvalificera sig till en ny period med a-kassa. Den enskilde
undandras inte möjligheten att delta i kunskapslyftet genom att hänvisas
till annat försörjningssystem än det särskilda utbildningsbidraget. Det
särskilda utbildningsbidraget är en alternativ möjlighet att finansiera
studier. Den enskilde kan inte välja finansieringssystem, som ger lägre
ersättning än vad som kan tillgodoses genom annat sätt, dvs. studiemedel
med bidragsdel och lånedel från Centrala studiestödsnämnden, och därmed
vara berättigad till kompletterande socialbidrag. 6 § socialtjänstlagen
ger inte ut- rymme att bevilja någon form av ekonomiskt bistånd om
behovet kan tillgodoses på annat sätt.

AA har beretts tillfälle att yttra sig och har meddelat att han inte har
något att tillägga.

DOMSKÄL

Kammarrätten har inhämtat yttrande från Centrala studiestödsnämnden, som
den 6 mars 1998 uttalat bl.a. följande. Under höstterminen 1997 har AA
fått särskilt utbildningsbidrag för heltidsstudier i kommunal
vuxenutbildning. Särskilt utbildningsbidrag lämnas med samma belopp som
den studerande skulle ha fått i arbetslöshetsersättning om han hade
varit arbetslös. Som underlag för beräkning av de belopp som kan
beviljas får Centrala studiestödsnämnden uppgifter från
arbetslöshetskassorna. För särskilt utbildnings- bidrag gäller dock
alltid ett minimibelopp som under höstterminen 1997 var 169 kr per dag.
AA har beviljats särskilt utbildningsbidrag med minimibeloppet, vilket
motsvarar 3 510 kr per månad efter skatt. Han skulle i stället ha kunnat
få särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (endast för höstterminen 1997)
med 3 510 kr per månad efter skatt eller studiemedel enligt 4 kap.
studiestödslagen (1973:349) med 7 078 kr per månad, om han hade ansökt
om något av dessa studiestöd. Studerande som har rätt till studiemedel
kan som tillägg också få extra studiemedel om det finns särskilda skäl.
Något motsvarande tillägg finns inte för studerande som har särskilt
utbildningsbidrag eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Det går
inte att kombinera särskilt ut- bildningsbidrag för heltidsstudier med
något annat studiestöd. Däremot går det att kombinera särskilt
utbildningsbidrag för deltidsstudier med andra studiestöd för
deltidsstudier om det är fråga om olika utbildningar som bedrivs
parallellt. Man kan t.ex. ha särskilt utbildningsbidrag med 25 procent
av fullt bidrag för en utbildning och studiemedel med 75 procent av
fulla studiemedel för en annan utbildning. Delarna tillsammans får dock
aldrig uppgå till mer än vad som motsvarar fullt stöd för
heltidsstudier, dvs. 100 procent.

Kammarrätten har vidare inhämtat yttrande från Socialstyrelsen, som den
15 april 1998 uttalat bl.a. följande. Regeringens avsikt med
"kunskapslyftet" och det särskilda utbildningsbidraget är att öka
tillgängligheten till vuxenutbildning och studie- och yrkesvägledning
för grupper som är i behov av grundläggande utbildningsförstärkning.
Genom studierna skall deras ställning på arbetsmarknaden lika väl som
möjligheterna till fortsatta studier (med studiemedel) förbättras. AA
har beretts möjlighet att delta i "kunskapslyftet" genom
arbetsförmedlingen, som ett alternativ till arbetsmarknadsåtgärder av
annat slag. Studierna berättigar honom till en ny period med a-kassa.
Att bli återkvalificerad för en sådan medför en bättre ställning på
arbetsmarknaden jämfört med att helt få de ekonomiska behoven
tillgodosedda genom social- bidrag. Om arbetsförmedlingen har bedömt att
"kunskapslyftet" är den lämpliga åtgärden för en enskild bör
socialtjänsten acceptera detta. Socialstyrelsen vill understryka vikten
av att socialtjänsten godtar arbetsförmedlingens bedömning av de
åtgärder, som erbjuds den enskilde i syfte att han skall uppnå en
varaktig egen försörjning. Det kan också vara värt att påpeka att
socialbidragsprövningen skall utgå från en individuell bedömning, som
skall omfatta den enskildes hela livssituation. I denna bedömning bör
ingå den enskildes ålder, familjesituation, reella valmöjligheter,
sannolikheten för att vederbörande skulle välja studielån som alternativ
till särskilt utbildningsbidrag m.m. Att i alla sammanhang upprätthålla
samma villkor för den som söker socialbidrag strider mot den enskildes
rätt till en individuell behovsprövning och kan komma att motverka sitt
egentliga syfte. I proposition 1996/97:124 om ändring i
socialtjänstlagen s. 72 anser regeringen att kommunerna i högre
utsträckning aktivt bör medverka till att den enskilde ges ett bistånd med inriktningen att
den en- skilde utvecklar och aktiverar de egna resurserna för att så
snart som möjligt klara sin egen försörjning. Socialtjänsten har därvid
en skyldighet att samverka med andra berörda myndigheter, bland annat
arbetsförmedlingen. Sammanfattningsvis anser Socialstyrelsen att
överklagandet inte skall bifallas.

Kammarrätten gör följande bedömning.

Enligt 6 § SoL har den enskilde rätt till bistånd för sin försörjning
och sin livsföring i övrigt om hans behov inte kan tillgodoses på annat
sätt. AA har under den tid ansökan om bistånd avser bedrivit studier,
vilka berättigat honom att söka särskilt utbildningsbidrag, särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa eller studiemedel. Om han sökt och
beviljats studiemedel hade han inte varit i behov av bistånd enligt SoL.
Han har avstått härifrån och i stället ansökt om annat ekonomiskt stöd
under studietiden, vilket inte fullt ut täckt hans behov. Vid sådant
förhållande är AA inte berättigad erhålla bistånd enligt 6 § SoL.
Socialnämndens talan skall därför bifallas.

DOMSLUT

Kammarrätten bifaller överklagandet och fastställer med ändring av
länsrättens dom socialnämndens beslut.

En ledamot anförde följande skiljaktiga mening:

Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd för sin
försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan
tillgodoses på annat sätt. Enligt uppgift från Centrala
studiestödsnämnden berättigar AA:s studier honom till att söka särskilt
utbildningsbidrag, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
studiemedel. Om AA skulle söka och beviljas studiemedel, har han inte
längre behov av ekonomiskt bistånd enligt social-tjänstlagen.
Studiemedel kvalificerar dock inte till ny ersättningsperiod från
arbetslöshetskassan, vilket det särskilda utbildningsbidraget gör. Att
bli kva- lificerad till en ny ersättningsperiod medför bl.a. en bättre
ställning på arbetsmarknaden för AA jämfört med att helt få de
ekonomiska be- hoven tillgodosedda genom bistånd. Med hänsyn till att
arbetsförmedlingen ansett att det s.k. kunskapslyftet är den mest
lämpliga insatsen för AA och att en individuell prövning skall göras vid
bedömningen av varje ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen, anser
jag, i likhet med länsrätten, att AA är berättigad till kompletterande
ekonomiskt bistånd upp till norm.